Blivit med trädgård

Jag blev sedan mitten av januari villaägare och därmed fick vi en trädgård. Jag tänkte skriva här på bloggen så att jag nästa år kan följa upp vad det är som vi har odlat. Tomten är på ungefär 1000 kvadratmeter och 48 av dem ska bli trädgårdland.

Nu har jag ingen innanbild mer än mäklarbilden men den är ganska felaktig och kan faktiskt till och med vara när de förra ägarna köpte huset.

tradgard-maklare

Hur som helst så vad jag hunnit i trädgården är:

  • Kratta upp att skräp (för de hade smällt av ordentligt med fyrverkerier)
  • Kratta upp löv, gräs m.m.
  • Klippt ned perenner och rensat ogräs i rabatterna på framsidan

Därefter påbörjades ett av alla projekt. 48 kvadratmeter trädgårdsland! Tanken är att vända allt gräs upp och ned. Låta frostiga nätterna spränga lerjorden lite. Sedan gå lös med en grep för att ta bort alla grästuvor.

Första arbetsdagen så fick jag ta bort gamla stockar och sådant, så efter den dagen såg det ut så här:

tradgard-helg1

En vecka senare hann jag gräva klart:

tradgard-helg2

Av de gamla träramarna gjorde jag en ny trädgårdskompost som jag fyllde med allt jag hade räfsat ihop:

nykompost

Sedan kom varmkomposterna Biokub också till oss och de fick monteras ihop. Hade läst på en blogg om att den verkade bra. Gallret i botten var verkligen klurigt och tycker det känns lite osäkert, men det kommer nog gå finfint!

varmkompost

 

Posted in Trädgård | Tagged , , | Leave a comment

Några samurajfilmer, del 1

Vi håller på med lite samurajfilmer så får skriva några korta ord om dem.

Samurai I: Musashi Miyamoto är baserad på en helt underbart bra bok som bara heter Musashi (och den är skriven av Eiji Yoshikawa). Med Toshiro Mifune i huvudrollen borde det här även vara en helt underbar film. Handlingen är den att bondpojken Takezo blir samurajen Musashi och höjdpunkten och meningen med boken är att vara med när han han utvecklas, tampas med sitt temperament och som grädde på moset får han en munk som mentor. Tyvärr smeker filmen bara boken så filmen blir inte klockren och ärligt talat lite väl tunn. Den är gjord 1954 och DVD-utgåvan vi har är skit vilket drog ned filmen något mer. Den är dock på det stora hela godkänd.

Samurai II: Duel at Ichijoji Temple är fortsättningen på filmen ovan. Tyvärr har man inte här heller fokuserat på Musashis personliga utveckling. Att utesluta det i den här gör att filmen ännu plattare än den ovan. Man har dessutom kryddat filmen med en massa slagsmål i absolut mörker. Det gör att den häftigaste händelsen i boken är totalt mörk och det är ordentligt synd. Sedan har man gjort Musashis flickvän, “Otsu”, riktigt irriterande. Nästan på den nivån att man önskar att hon bara dumpas stenhårt och inte mer syns. Dock är filmen knappt godkänd, men återigen är DVD-utgåvan skit.

Rashomon är egentligen inte en riktig samurajfilm. Det är snarare en dramafilm med något svärd som knappt används. Filmen är även den med Mifune i huvudrollen, fast det som skiljer den mot de ovan är att denna är regisserad av Akira Kurosawa. Jag trodde då att det här kommer att vara en magiskt bra film för den har nästan 8 på imdb. Filmen handlar om tre män som i ett regn möts under ett hustak. Där berättar de den historia om en våldtagen kvinna och hur hennes man blev mördad. Tyvärr spelar skådespelarna över och tvisten i handlingen känns väldigt lika twistande som en stelbensopererad. Inte minst om man jämför med dagens filmer. Det märks helt enkelt att den har 50-60 år på nacken, fast det är en bra film med tanke på att den till och från väckte lite uppmärksamhet hos mig.

Jag återkommer med fler filmer när de är genomgluttade :-)

Posted in Japan | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Japans Historia

Något jag gjorde för lite mer än sex år sedan var att jag studerade japanska och då “ingick” det även kurser inom japansk historia, kultur, politik med mera. Jag fick för mig att läsa detta eftersom jag tyckte japanska var riktigt kul på gymnasienivå och det blev en naturlig fortsättning. Resultatet i slutändan blev dock en överdos av japanska.

Nu ska jag dock åka till Japan på semester inom en överskådlig framtid och eftersom jag släpat mig igenom ett år med CSN-skulder så ska jag väl ha lite utväxling av den tiden? Min plan är att börja med att läsa om Japans historia så jag har det färskt när jag läser guideböcker. Sedan kryddas det med samurajfilmer så man får en känsla av att uppleva historian.

Min lärobok i japansk historia var “A history of Japan” och den mindes jag som ett bra komplement till föreläsningarna. Jag ville dock inte gräva ned mig i den igen för jag såg att det hade kommit en ny pocket som heter “Japans historia” och det hade ju varit schyst om det kommit en bra bok på Svenska! Det blev ett klick och en bok hem.

Boken sträcker sig från tiden då japaner inte ens åt ris (faktum är att de var sist i hela Asien med det påhittet) och fram till våra dagar då det japanska ekonomiska underet hamnat i koma. Det är alltså väldigt mycket som ska klämmas in på mindre än 350 sidor. Jag förstår att det är svårt för författarna att avgöra hur pass mycket man ska fördjupa sig och det löses genom att bara glida lite ytligt på allt. Summan blir då att boken känns som att den behöver kompletteras med schysta föreläsningar.

Det är nog för att jag studerade det här och för att jag förde anteckningar som gjorde att jag inte tyckte att boken var rörig. De som inte har läst något om Japans historia innan denna bok kommer däremot att tycka att den är just rörig. Jag undrar även varför det roliga med Japansk historia är borta. Japan har en historia som nog bara kan matchas av den kinesiska. Det är nämligen hela tiden intensiva århundraden där det hela tiden sker något större krig, hot, internpolitik, nya religioner och så vidare. Det är dessutom mängder av historiska personer som gjort avtryck och en skillnad. Inget av allt detta spännande fördjupas man som läsare i, utan det nämns nästan bara med ett namn och så vidare till nästa grej.

Min lärobok som jag hade var lika ytlig som denna och därför krävs det att man antingen letar upp en bättre bok om Japans historia än de två jag läst eller att man har ett genuint intresse och plöjer flera av dem, letar upp viktiga personer på Wikipedia, för att få böckerna kompletterande och alla de små detaljer som gör historia levande.

Nu ska jag ge mig på TV-serien Shogun och lite samuarjfilmer som berättar och livar upp den japanska historian. Det här var en bra uppfräschning, men det var inte den ultimata boken om Japans historia. Det är en ytterst klassisk historiabok som av någon konstig anledning hamnat i ett pocketfodral.

Sammanfattning
Tre plus:
  • Finns typ ingen annan bok om Japans historia på svenska
  • Kul att få läsa om det igen
  • Billig i pocketformat
Tre minus:
  • Ganska tråkig
  • Missar det roliga med historia
  • Ytterst ytlig och behöver kompletteras
Köpvärd: För vissa
Riktpris: 50 SEK
Kommentar: Japans historia är kul att läsa om. Synd bara att boken inte var kul.
Posted in Böcker | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Varning! Om du inte läser den här boken kommer du aldrig att överleva

Jag har läst en del av författaren Neil Strauss och även om han skriver provokativa böcker så är det underliggande målet med hans böcker att informera på något sätt. Bedömer man biografierna han skrivit, är det självklart inga mästerverk, men de informerar definitivt om hur vrickade och störda han intervjuobjekt är. Dessutom levererar han sin berättelse med en stor portion (grabb-) humor.

Han bok “Spelet”/”The game” gick ett steg utanför biografiträsket och var snarare en bok i att utvecklas som människa. Att kunna hålla ett samtal med en människa och naturligtvis, ragga upp tjejer. Den senare biten skiter jag fullständigt i, men jag är alltid intresserad av att läsa inspirerande böcker om personlig utveckling. Nu har Varning! nyligen släppts på pocket och även den är bok om personlig utveckling.

Neil har konsekvent ett skönt driv i alla sina böcker och även om jag läser dem på Svenska så spelar det nog mindre roll. Översättarna har gjort sitt jobb och det är även så i det här fallet. Den här boken är 400 sidor av skönt driv uppblandat med killhumor (bland annat ett sexskämt om litchifrukt). Härligt värre!

Boken är en (troligtvis kryddad) historia om hur man blir survivalist. Alltså, du ska kunna överleva katastrofer, hemskheter som kan inträffa när som helst och allt annat som “den normala människan” anser är fullständig paranoja och idioti. Själv är jag dock helt fullständigt med på noterna och blir otroligt inspirerad av det här.

Det är självklart jag vill bli så manlig att jag ska kunna överleva i en skog med bara en kniv, jag vill kunna vara till nytta ifall en katastrof inträffar och jag vill kunna försvara mig om någon skulle få för sig att börja slåss. Mycket av de här färdigheterna hade jag självklart velat ha genom skogsutflykter som liten grabb m.m. men jag har inte varit intresserad. Nu för tiden börjar det ändra sig och när man dessutom vet att Peak Oil kommer så blir man bra mer besluten om att lära sig.

Det som imponerar på mig, om boken nu är helt sann, är att det går på ca tre år att lära sig de här färdigheterna. Jag kommer faktiskt att börja med det så sakteliga. Det kommer bli en lång inköpslista, många timmars läsande för att få fördjupad kunskap och konstiga kurser och äventyr. Det kommer dock garanterat bli kul! Tyvärr kommer jag nog inte blogga om det och jag kommer nog inte skaffa mig ett vattenlager än… :-)

Så om du har det minsta intresse av det jag nu nämnt så rekommenderar jag den här boken. Vissa kommer säkert tycka att de 200 första sidorna är lite sega, men personligen tyckte jag inte det. Det här är bara ren inspiration i nörderi, alltså överlevnadsnörderi! Det är ett solklart köp enligt mig.

Sammanfattning
Tre plus:
  • Ämnet
  • Språket
  • Humorn
Tre minus:
  • Lite enkelspårig
  • Lite för lite handfasta tips
  • Känns inte helt seriös
Köpvärd: Jajamensan
Riktpris: 50 SEK
Kommentar: Humoristisk bok om hur man kan bli survivalist
Posted in Böcker | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Assassins’s Creed Brotherhood [PS3]

Ni kanske kommer ihåg att jag skrivit om föregångarna (Ettan/Tvåan)? Självklart har jag även spelat igenom den senare och tredje delen i den här spelserien. Det är inte så mycket nytt att berätta om det här spelet. Speciellt inte ifall du har spelat igenom tvåan (och det skrev jag ju att du skulle göra), men jag ska göra mitt bästa för att fylla upp ett par stycken till. Dock kommer det mesta vara jämförelser med AC2, för det här spelet är dess direkta uppföljare.

Ska jag var ärlig fick jag läsa mina två gamla inlägg för att minnas vad jag hade skrivit om det och bara för att jag ska ha lite att skriva så kan vi repetera. Du spelar som playboysnubbe (se det som en stekare på 1500-talet) Enzio som har en förkärlek till att spöa skiten ur folk och förföra kvinnor. Enzio hade lite otur och fick sin pappa mördad i tvåan och blev på köpet värvad av en sekt kallad lönnmördarna.

Efter del två i “Ass-creed”-serien så var allt frid och fröjd på torpet för Enzio, men naturligtvis skulle de dumma tempelriddarna komma och spöa skiten ur lönnmördarna ännu en gång. Enzio tar då resterna av sitt pick och pack och knallar ned till Rom. Där tänkte han starta om på nytt och bli jättestor och jättestark.

Det som är kul (och nytt) den här gången är att du efter halva spelet får tillgång till lönnmördarpolare som du kan träna upp och skicka på uppdrag. De här gör att du kan mörda utan att behöva slåss och det som är helt dunderhonungsbra med det är att tempot i spelet ökar. Det här är ett öppet land-spel och i t.ex. Red Dead Redemption så dukar tempot under och det känns som att du skalar potatis istället för att äta klyftpotatis. Ass Creed Brotherhood lyckas däremot hålla uppe tempot och jag kunde verkligen inte slita mig eller känna mig mätt.

Här kommer hans maskerad!

Mycket av irritationsbitarna från tidigare spel är dessutom borttagna, spelet är ännu mer finslipat och framstår i mitt tycke som helt briljant! Nu ska det väl tilläggas att jag börjar bli less på början av 1500-talets Italien och att de hobbybryter på italienska (med lite svordomar). Ubisoft måste byta miljöer till nästa spel, men för sjuttsingen vilken omgång glädje jag fick av det här spelet.

Så, nu har jag varit lyrisk i några stycken. Det här är dock ett riktigt bra spel. Jag måste rekommendera dig att plöja föregångarna (gör det med några månader emellan dem dock!) och kom sedan till den här läckerbiten. Det här är det bästa spelet i serien och det är inget dåligt betyg!

Sammanfattning
Tre plus:
  • Tempot
  • Historien
  • Stämningen
Tre minus:
  • Hobbyitalienskan
  • Lite nytt snart, eller hur Ubi?
  • Lite tunt med saker att göra när spelet var klart
Köpvärd: Självklart
Riktpris: 250 SEK
Kommentar: Mamma mia! Hobbyitaliensk casanova i ett fantastiskt spel!
Posted in Playstation 3 | Tagged , , , , , , , | Leave a comment