TaggThriller

No country for old men

När en film är kändare än boken den är baserad på brukar det betyda att boken var usel (exempelvis Big Fish) eller att det är en höjdare som alla har förbisett. Därför kan man oftast kosta på sig att på bokrean fynda några sådana böcker och uppleva samma upplevelse en gång till fast mycket djupare.

Jag har inte sett filmen på flera år så att jämföra dem kan jag inte göra. Det enda jag kommer ihåg av filmen är att den inte hade någon musik så att läsa den var som att uppleva historien igen. Enligt Gamereactor så Blu-Ray-versionen av filmen vara riktigt bra och värd att skaffa… Någon dag kanske man gör det!

För er som är som jag och glömt handlingen så handlar boken om tre personer som det växlas mellan, för att driva handlingen framåt. Den ena personen är Moss som är ute och jagar när han på någon vänster kommer över en knarkuppgörelse av något slag. Alla är dödade utom en stackare som ber om vatten. Moss lallar dock bara runt och hittar väldigt mycket pengar i en portfölj. Den tar han hem och förklarar för sin unga och heta fru att han kommer göra något riktigt dumt och att hon ska åka hem till sin mamma.

Det han gör är att han åker tillbaka för att bevattna den döende mexikanen. Jippi! Då stöter han på vår andra härliga karaktär som är Chiurgh som nu ska mörda honom. Han producerar lik på löpande band och dessa ska sheriffen, som är den tredje liraren, ta hand om och lösa.

Boken, som är en thriller, håller uppe tempot på ett elegant sätt och växlar som sagt karaktär när tempot lugnat ned sig något. Cormac McCarthy som skrivit boken gör dock ingen Dan Brown och lämnar en cliffhanger efter varje sida, utan han lyckas istället med att få grundhistorien spännande. Måste även lägga in ett litet beröm till översättaren, eftersom boken kändes verkligen naturlig på svenska.

Författaren Cormac McCarthy

Hela boken är sammantaget väldigt avskalad och lättläst så det är en skön bok att plöja istället för någon av alla svenska deckare. Det gör även att jag blivit sugen på att läsa mer av McCarthy som sägs ha släppt en hel del riktigt bra böcker. Sammantaget får man då summera den här som en riktigt bra aptitretare inför nästa bok.

Sammanfattning
Tre plus:
  • Handlingen
  • Tempot
  • Språket
Tre minus:
  • Lite avskalad
  • Hade velat ha den längre
  • Att jag inte kommer ihåg filmen
Köpvärd: Visst är den det!
Riktpris: 50-100 SEK
Kommentar: Bra thriller att läsa på stranden i sommar!

Datadyrkarna

datadyrkarna-intro

Min pappa har en förkärlek till att ge mig lite udda böcker eller gamla klassiker som jag inte har läst. Det här kan vara ganska underhållande… Jag har fått Kapen Blod, som jag älskade, jag har fått Onkel Toms stuga som jag tyckte var okej (men kommer inte skriva om den) och så har jag fått den här. Boken Mälarpiraterna är fortfarande oläst dock.

Författaren till den här pocketboken är Jan-Jöran Stenhagen och det var troligtvis avlidne Jan Freese som skrev den. Jan Freese började skriva datasäkerhetsböcker på 70-talet och det är klart han skulle få för sig att skriva ihop romaner också. Sedan ville han väl inte smutsa ner sitt egna namn med relativt sunkigt, oseriöst dravel och då tog han den uppenbara pseudonymen Jan-Jöran Stenhagen. Det känns ganska rimligt att Jan Freese var Jan-Jöran bl.a. för att hans sommarstuga hette just Stenhagen, men även på nivån av ”tech-talk”.

Världens fulaste omslag?

Världens fulaste omslag?

Det är mycket sällan jag tar upp att omslaget på en bok är dåligt, men det här är nog bland det fulaste jag sett. Den här helt mörkblå, orange text och sedan en 80-talsdatorskärm och pengar framför den. Jag är faktiskt glad att ett område kan utvecklas så fort som just omslag på böcker. I dagens läge är ju nästan alla extremt snygga och faktiskt säljande.

Det här var Jan-Jörans första roman och det märks att han inte hade fått upp någon färdighet inom karaktärsbehandling, huvudpersonernas personliga utveckling eller personkemin mellan dem. Boken handlar om 50-åriga Eric Kronvogel, som är IT-chef i början på 80-talet. Han hade tyvärr inte fortsatt hänga med i den tekniska utvecklingen, utan blivit en så kallad ”fat cat”. Som många som inte orkar hålla igång sin kompetens, kände han sig till slut omkörd av yngre personer. Det brukar dock alltid finnas någon duktig person som räddar chefens jobb och i det här fallet var det hans kollega Lars-Olav Askenson (kallas Loa).

Eric och Loa jobbar på ett snabbväxande postorderföretag, och grundaren Beth Phelixson har nu fått ett lukrativt erbjudande på sin verksamhet, om de växer till en viss nivå. Eric blir lite lätt rädd om sitt jobb och Loa lika så för de har båda skapat sig en position på jobbet där de utnyttjar företaget för personlig vinning. Eric jobbar nästan inte, har en härlig tjänstebil och en fet lönecheck och Loa säljer datorkapacitet till konstiga personer. De måste nu stoppa den här försäljningen.

När de nu ändå har parat ihop sig så kommer de på att det här med kontantautomater är ett enkelt sätt om man vill kunna kopiera kort och ta ut pengar på dem. Ungefär så som vi har sett ligor göra i Sverige under de senaste åren med falska kortläsare och nummerbrickor. Nu utspelar sig det här dock på 80-talet så man bygger en hobbykontantautomat som inte matar ut pengar utan bara läser av magnetremsan. Sedan kan Loa magiskt göra om den informationen till ett riktigt kontokort.

Själva historien handlar, förutom interaktionen mellan Eric och Loa, mycket om Eric och hans fru samt Eric och hans älskarinna. Det känns överlag ganska taffligt och alla karaktärer är så stela, tråkiga och det märks att Jan-Jöran inte bryr sig om just den biten. Nu gör det faktiskt inte så mycket att alla karaktärer är så sunkiga, utan det som är imponerande med boken är att den ‘n idag är till viss del aktuell, fast den är från 80-talet.

Det finns en så tydlig belysning i boken på de problemen inom IT-säkerheten och att man inte fixade till det innan man släppte produkterna. Det Jan-Jöran försöker säga, indirekt, är att man inte orkade förutse att de bristerna i produkterna kommer bara bli lättare att missbruka ju mer tekniken utvecklas. Att förutspå det och ha det självklara perspektivet, när skärmarna bara hade svart bakgrund och grön text, när Vic-20 var det hetaste som fanns, är imponerande och den enda egentliga anledningen att läsa boken.

Personligen tycker jag bättre om boken ”En hacker i systemet” av Clifford Stoll, men om man letar efter mycket lättläst geekbaserad skönlitteratur kan man ju hitta den på ett antikvariat för en pytteliten slant. Annars kan man faktiskt skippa den här, men jag är faktiskt glad för att jag tog mig tid att läsa den.

Sammanfattning
Tre plus:
  • IT-säkerhetsförutsägelsen
  • Den är kort
  • Slutet är oförutsägbart
Tre minus:
  • Handlingen
  • Karaktärerna
  • Att den på fullaste allvar kallades för Thriller
Köpvärd: För ytterst få
Riktpris: 20 SEK
Kommentar: Skönlitterär geekbok som hade behövt en intressant handling och inte bara imponerande IT-kunskaper, för att bli bra.

© 2017 Martins blogg

Tema av Anders NorénUpp ↑