Taggjan guillou

Spioner och spioner som spionerar på spioner – Spioner och kontraspioner i Sverige

spioner_och_spioner_coverart

När jag pluggade i Linköping så ordnade en förening en föreläsning av Tore Forsberg. Den sades vara superintressant och riktigt underhållande och efteråt kunde man köpa en bok som han hade skrivit. Den skaffade jag mig i efterhand, men jag började först läsa den i år.

Något som du faktiskt kan göra innan du läser boken är att bygga upp din hajp med hjälp av P3 Dokumentär som har gjort ett reportage om Stig Bergling. Det hittar du här och där beskrivs några kapitel som tas upp i den här boken.

Boken består av 400 sidor om spioner i Sverige och verkar ju jättehäftigt och pojkdrömmen man har kommer fram till ytan. Nu är det här dock verkligheten och ingen Carl Hamilton eller Jason Bourne förekommer eller någon liknande person. Det betyder att allt övernaturligt så som att utsätta någon för radioaktiv strålning och på så vis ta död på honom, coola James Bond-prylar och allt annat man vill att en spion ska ha försvinner. Fram kommer istället radiosändare och krypteringsnycklar baserade på rader i olika böcker. Sedan kommer det fram vad som händer för vanliga människor när de utsätts för spionerna och deras nätverk.

Tore Forsberg har jobbat runt 30 år på Säpo och skrev boken efter sin pension. Det är en bok som naturligtvis speglar hans uppfattning om att Säpo är kompetenta, duktiga och gör nästan allt rätt. Den andra sidan presenteras inte i boken, vilket i och för sig de flesta som uttalar sig i media (läs Jan Guillou) mer än väl representerar. Jag tycker dock inte det blir besvärande, utan det är en sak man förväntar sig. Har man jobbat på ett ställe i 30 år tycker man troligtvis om det eller så har man blivit en stor cyniker och då skriver man inte en bok.

Boken tar upp flertal kända svenska spionfall. Det är inte bara Stig Bergling, utan även Stig Wennerström och Tore berättar även hur Säpo själv fick informatörer bakom kommunistblockets gränser. Det blir dock aldrig speciellt spännande för Tore älskar att lista grejer som spionerna var ute efter. Det brukar självklart vara militära fästen, organisationens struktur och självklart olika tekniska lösningar hos företag. Eftersom man läser samma sak om och om igen så känns det som om boken är för lång och som att Tore borde haft en medförfattare som hade kunnat få upp tempot i boken. Boken passar verkligen inte som pocket, för det här blir mer som att läsa en studiebok i samhällskunskap. Den är seg och faller tyvärr ganska platt p.g.a. detta.

Något som dock är intressant är hur han beskriver de kommunistiska organisationerna i Sverige som hade till syfte att krossa det svenska styrelsesiktet och hur det inte alls lyckades. Han tar självklart upp nynazismen som var på tapeten i början av 90-talet och en del om terrorismen och framtiden. Det är inget utöver det normala och tyvärr tror jag Tore är mycket roligare att lyssna på än att läsa.

Summa summarum är att du inte köper boken, om du inte har ett stort intresse av kalla kriget. Det har inte jag och det var ett under att jag kom igenom den.

Sammanfattning
Köpvärd: Nej
Riktpris: 40 SEK
Kommentar: Seg, vilket förtar spänningen.

Uppdatering: Jag gjorde en dålig research om författaren Tore Forsberg. Han gick bort i augusti 2008 och det finns en riktigt bra artikel på DN om honom. Artikeln är för övrigt skriven av Clas Svahn som skrev boken ”Det okända”.

Tjuvarnas marknad

Tjuvarnas marknadJag har inte publicerat något om ljudböcker innan i den här bloggen. Kan bero på att innan den här boken hade jag hört en enda bok och det var Helge Skoog som läste Kalle och Chokladfabriken. Det var en trevlig och bra bok med Skoog som mysgubbe. Jag fick dock för mig att ljudböcker är bra grejer när man tränar och första boken blev Jan Guillous bok Tjuvarnas marknad. Valet av bok var mest för att jag var nyfiken på andra Guillouböcker efter Arn-serien.

Tomas Bolme är det som läser boken. Inte för jag hade en aning om vad det är för snubbe för än jag kollade på Wikipedia. Då hade jag i och för sig fortfarande ingen aning. Sak samma! Han har en ganska lugn röst, men han ska akta sig leka fransman som pratar svenska. Problemet för Bolme är precis som för alla som läser in en ljudbok, att han måste skilja på personerna i boken. Han överdriver det hela lite för mycket för min smak, vilket resulterar i att fransmannen låter dum i huvudet och kvinnorna i boken låter väldigt mesiga.

Själva boken är väldigt trevlig. Den handlar om en kvinnlig polis som ska leda en grupp poliser som ska lösa ett antal inbrott hos mycket rika människor. Ganska snabbt antar man att de man har att göra med är en liga. Det låter väl inte så spännande, men Guillou har lindat in en kärlekshistoria för den kvinnliga polisen och dessutom en ordentligt syrlig samhällskritik. Samhällskritiken handlar framför allt om hur rika människor får för sig att utnyttja sina positioner för att tillförskaffa sig mer och då oftast på samhällets bekostnad.

Hur som helst leder poliskvinnan (polisintendenten), som heter Ewa Johnsén, denna grupp med namnet ”Kommissionen för avancerade villa- och lägenhetsinbrott i Storstockholm”. Guillou gör ett bra jobb i att förklara en polis helt vanliga vardag och det känns som att den är rimlig och trovärdig. Detta ger ett djup i boken, utan att man för den delen för uttråkad eller tycker att den känns för simpelt. Det är något jag ser paralleller med Arn, alltså hur skicklig Guillou är med att väva in dagligt liv i en handling som ändå går framåt. Det är väl antagligen därför jag gillar hans böcker.

Är ljudboken värd att plöja genom 12 CD-skivor eller ska man läsa boken? Jag tror boken är bättre än vad ljudboken är, av den enkla anledningen att en karaktär som har ganska stor plats och pratar franska. Bolme kan som sagt inte läsa upp något med fransk brytning på ett bra sätt. Ljudboken fungerade dock bra att lyssna på under träning av den anledningen att historian inte var för invecklad och jag har fått mersmak. Får se vad nästa ljudbok blir för någon…

Sammanfattning
Köpvärd: Hyr
Riktpris: 150 SEK
Kommentar: Sisådär

Böckerna om Arn

Mina impulsköp lönar sig ibland, tänka sig! Den här gången var det som så att jag kollade in att man ska göra film av Jan Guillous bokserie om tempelriddaren Arn. Den ska släppas till jul och då kunde jag tänka mig att läsa den första boken för att se om det var något för mig. Nu, fyra böcker senare är jag helt fast och känner faktiskt en tomhet efter dem. Varför kan inte Jan Guillou skriva romaner om hela Sveriges historia? Det här är sättet jag kan tänka mig att gemene man vill ta till sig historia. Man får bra, detaljerade och realistiska berättelser om ett Sverige i ett historiskt perspektiv

Bokserien om tempelriddaren Arn består av fyra böcker. Egentligen bara tre, men det kom en fjärde som berättar efterspelet av trilogin. Jag börjar väl med att berätta om första boken? Jag har för övrigt försökt skriva på ett sätt att man får en uppfattning om boken, men inte avslöjar hela historien. Det är inte helt lätt och kommentera gärna om det är något som förstör.

Vägen till JerusalemVägen till Jerusalem
Boken utspelar sig efter 1150 i Västra Götaland och börjar med att en kvinna som heter Sigrid får barn med Magnus, ägare av gården Arnäs och bror till Birger Brosa. De har naturligtvis gift sig innan och fått ett barn tidigare. Deras andra barn är alltså Arn. Sigrid är en mycket modern människa som kräver att nymodigheter ska in på Arnäs. Detta har Magnus problem med, men när han märker att det ger avkastning så får Sigrid säga till honom hur de ska göra. Han nickar, lyder och tar åt sig äran. Arn döps efter gården de nu har börjat få ordentlig snurr på.

När Arn är fem år så trillar han från hög höjd och slår sig medvetslös. När alla alternativ för att väcka grabben är slut så tar man till bön och lovar att Arn ska skänkas till guds heliga arbete bland människor på jorden. Vips så vaknar han också! När Sigrid några år senare får en sjukdom som vägrar gå ur kroppen förstår Magnus och Sigrid att det är gud som straffar dem för att Arn inte givits bort än. Sigrid trillar av pinnen och Arn hamnar i kloster. Där lär han sig grunderna i olika typer av arbete och naturligtvis hantering av vapen.

Boken har en mycket bra handling. Den känns trovärdig och har ett väldigt bra driv. Man kan bara inte sluta läsa den. Jan Guillou lyckas verkligen med att skapa levande personligheter, miljöer och den känns genuint trovärdig. Det som dock kan vara något negativt är att Arn är en ganska platt personlighet i boken, men allt runt omkring honom är det som skapar suget efter mer.

TempelriddarenTempelriddaren
Den här boken börjar 1177 och nu är Arn tempelriddare och bosatt i dagens Israel. Hans stora kärlek i livet, Cecilia, har hamnat i klostret Gudhem. Det är med andra ord ingen trevlig tillvaro för någon av dem och både Arn och Cecilia vet att det är ett antal år kvar innan de kommer ses, om de nu ens kommer överleva till dess. De båda har mäktiga fiender som de måste kämpa mot och då naturligtvis tillsammans med sina vänner.

Arn har blivit borgherre i Gaza och ska försvara borgen, hjälpa sitt brödraskap när de nu möter den mäktigaste fienden kristendomen mött så här långt, nämligen saracenernas nya ledare Saladin. Detta innebär att Arn nu försöker bemöta sin fiende genom att förstå honom och han har under de tio åren lärt sig franska, arabiska och dessutom läst in sig i koranen.

Hemma i Norden har Cecilia ett nytt namn (Cecilia Rosa) samt ångest då hon känner sig som en fånge i guds hus. Hon har dock sina vänner Cecilia Blanka och Ulvhilde. Tillsammans försöker stå ut med Moder Rikissa som aktivt försöker ta livet av dem i guds namn.

Den här boken är skriven så att vartannat kapitel är om Cecilia Rosa och det andra om Arn. Det är fortfarande enormt bra driv i Arns kapitel, men Cecilias känns mer ansträngda och tyvärr överdramatiserade. Det är dock inget fel på boken som sådan och man läser igenom den ganska snabbt. Det känns som en stabil fortsättning på första boken och jag hoppas de koncentrerar filmen till att handla om den här delen till största del. Det är den här som passar bäst i mitt tycke.

Riket vid vägens slutRiket vid vägens slut
Året är 1192 och Arn som nu är 42 år, återvänder till Sverige. Det är landet han lämnade som 20-åring. Som sällskap på sin långa resa hem från mellanöstern har han olika människor med unika kunskaper som han hjälpt. De har tillbaka lovat honom att vara i kalla Sverige i några år och därefter kommer de själva få avgöra om de vill vara kvar eller inte.

Arn kommer även hem med en enorm massa pengar. Nu pratar vi inte lite pengar utan MYCKET pengar. För dessa slantar börjar Arn med att restaurera Arnäs och bygga upp sin egen leklåda, Forsvik. På Forsvik ska man nyttja alla utlänningars kompetenser för att kunna sälja och utrusta svenska riddare. Det Arn vill åstadkomma är att skapa fred genom att ha en armé.

Det första problemet han får är när han vill gifta sig med Cecilia Rosa. Den svenska jarlen, Birger Brosa är nämligen inte så sugen på det. Han tycker snarare att han ska giftas bort där relationsbanden inte är starka nog. Arn är dock inte den, han har avgivit ett löfte och det är något som ska hållas. Dessutom ska vi inte förglömma att han fortfarande håller sin Cecilia Rosa mycket kär.

Den här boken avrundar hela trilogin fint. Det är den bästa boken i hela serien, främst för att man fått kött på benen om miljön från de två tidigare böckerna. Janne kan därför koncentrera sig på det som är viktigt, nämligen handlingen. Det händer en hel del och jag gillar det skarpt. Naturligtvis finns det vissa svagheter i boken, men på det stora hela är det här bra grejer.

Något som jag också gjorde medan jag läste den här boken var att jag fick tag på TV-seriens som heter Arns Rike och som släppts på DVD. Den passade ypperligt att titta igenom då man läste den här boken. Man blev ännu mer insatt och det gjorde säkerligen denna bok ännu bättre. Väl värd att köpa för 79kr som den just nu kostar på Ginza.

Arvet efter ArnArvet efter Arn
Det här är den sista boken och jag ville inte riktigt läsa den här boken. Det kändes inte helt bra efter slutet av förra boken att läsa vidare. Den här boken är det dock inget fel på heller, förutom de 150 första sidorna. Berättelsen sätter fokus på Birger Magnusson, sonson till Arn Magnusson, som under de 150 första sidorna inte gör många knop som är direkt intressanta. Efter att ha läst tre böcker på två veckor om medeltiden i Sverige så fick inte den här lov att vara seg och det var faktiskt nära att jag lade ner den. Som tur är gjorde jag inte det. De avslutande 250 sidorna är i klass med Riket vid vägens slut.

De tar upp om hur Birger försöker bygga upp de lösa delarna till ett enda rike och hur han sedan blev Birger Jarl. Det är mycket intressant läsning och Jan Guillou bara glider på ren kvalité tills boken och Arnserien är slut. Jag vill inte riktigt fördjupa mig i boken mer för det avslöjar för mycket av det som tidigare hänt i de andra böckerna.

Sammanfattning
Den här bokserien är folkbildande, jättejättejättebra och skriven på ett skickligt sätt som får den att kännas trovärdig och gedigen. Den bara skriker kvalité, helt enkelt. Hela serien ger liv till hela Sveriges historia under medeltiden och slutsatsen man drar är att Sveriges historia är fantastisk och den förgylls av att Jan låter oss gå in i under huden på människor. Man blir delaktig på ett sätt som inte går att bli av skolundervisning. Det är inte en fråga om man ska läsa den här. Det är ett absolut måste!

Nu får du i uppgift av mig att läsa första boken. Gillar du den läser du den andra. Gillar du den läser du den tredje. Har du tagit alla tre ska du även ta den sista. När den är klar så kommer du också känna sorg över att en bra bokserie är avverkad.

Uppdatering: Jag har sett böckerna i pocketformat på Pressbyrån inför att biofilmen kommer. Rekommenderar dem varmt!

Sammanfattning
Köpvärd: Ja
Riktpris: 50 SEK/styck
Kommentar: Jag hade en fantastisk upplevelse!

© 2017 Martins blogg

Tema av Anders NorénUpp ↑